Året 2004 besökte jag Filippinerna för första gången, tanken var en semester med dyklektioner, besök vid skolor och sjukhus. Jag och min väninna E. hyrde ett hus bland lokalbefolkningen, för att få prova på det lokala livet ute på landsbygden.
Resväskan min var fullproppad med inplastade världskartor, reflexer mm. På plats köpte vi skriv- och räkneböcker mm. Vi hade förberett oss väl, vi skulle besöka en skola på landsbygden, i en barangay, dvs en by uppe på berget, långt från staden och alla moderna faciliteter.
Sedan dess har jag besökt landet en till två gånger per år och numera bor jag på grannön, Cebu.
Efter att ha blivit berörd av den fattigdom som finns på Filippinerna och speciellt i den skola jag besökte, är det svårare att inget göra än att göra det man kan hjälpa till med!
Skolan finns på ön Bohol, i en fattig jorbrukarbygd. De flesta har inga arbeten och familjerna består av många personer i ett hushåll.
Idag har skolan 67 elever från årskurs ett till årskurs sex. Och från och med i år, har skolan kunnat erbjuda ytterligare ett antal elever sk. förberedelse klasser. I och med att vi bidragit till tillbyggnaden av 2 små rum kan skolan nu inrymma förberedelseklasser där, dvs pre school students, som träffas varje dag några timmar.
Examen vid bykontoret
Det var en speciell dag för mig också, eftersom eleverna som lämnar årskurs sex har jag följt sedan årskurs ett!
På bilden nedan, avlägger eleverna ett lojalitetstal. Kläderna som eleverna bär hyr de för denna dag.
Ceremonierna vid en graduation varierar från skola till skola. Denna examen börjar med en processions intågande, där elever, lärare samt jag som är skolans adopter, tågar upp på scenen tillsammans.
Därefter ska anhöriga sitta på angivna platser och eleverna som tar examen sitter placerade utifrån årskurs och kön. dvs. flickor och pojkar sitter i olika små grupperingar åtskilda från varandra. Normalt ska pojkar gå upp på scen från vänster sida och flickorna från den högra sidan av scenen.
Eleverna har tränat inför ceremonin, så de vet vad som ska hända denna dag.
Därefter börjar programmet med både dans och sång. Ofta har man en gäst talare som har varit en tidigare elev vid skolan och som det har gått bra för i yrkeslivet och som kan vara en inspirationskälla för studenterna.
Skolorna delar ut olika utmärkelser på examensdagen. Det kan vara utmärkelser som vilar på skolresultat men också som, Årets dansantaste student, Bästa beteende, Bästa kamrat, Mest ansvarsfull, Årets idrottskvinna och årets idrottsman osv.
De mest åtråvärda utmärkelserna är “Best in Math, Best in History osv. Priser ges vanligen i form av ett band som har utmärkelsen tryckt på bandet eller medaljer med namnet på priset ingraverat på baksidan, samt certifikat.
Efter själva ceremonin brukar byns föräldrar bjuda på det man har att bjuda på. Det blev nudlar, grytor, ris och grönsaker samt några lokala efterrätter. Givetvis var de nyfikna på om jag skulle tycka om maten de hade lagat!
Vid skolavslutningarna ger jag alla elever som lämnar skolans årskurs sex en penga gåva som motsvarar 70 svenska kronor, tanken är att jag vill att de ska ha råd att köpa en skoluniform till High School, som börjar i juni månad.
För många familjer är denna summa stor, då en dagslön är på ca 22 till 25 kr/dag, om man nu har ett arbete.
En av föräldrarna var mycket glad för gåvan och lät meddela mig, via en lärare, att nu kan familjen köpa ris. De har inte haft råd att äta den senaste dagen, då pengarna använts till att hyra kåpan till examensdagen.
Då är det inte lätt för mig att äta av den goda maten som föräldrarna tillagat. Barnen får inte ta del av maten, vilket känns svårt för mig att acceptera. Men så är kulturen här och deras sätt att visa sin tacksamhet till lärare och mig, är att bjuda på en lunch i “bykaptens” kontor.
Medans jag provsmakar maten och efterätterna har jag alltid tagit med mig snacks och juice till skolans elever. Ett litet men uppskattat inslag varje år.
Som jag nämnde tidigare, så var det extra roligt att delta vid årets skolavslutning, eftersom jag följt dessa elever som lämnar skolan sedan årskurs ett.
En annan sak som glädjer både mig, föräldrar som lärare, är att elevernas resultat från de nationella testen har för första gången utvecklats i en positiv riktning. Att få känna sig delaktig i skolas utveckling och i studenternas skolgång är mycket roligt!
TACK!
Ett stort tack till min familj, mina vänner och fd. kollegers stöttning till detta skolprojekt. Jag vill att Ni ska veta att alla små som stora bidrag har använts till förbättringar av skolbyggnader, köp av skolmaterial, t-shirts, böcker osv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar